Jag har tänkt mycket på det här med barnuppfostran det senaste året och genus har blivit något mycket viktigt för mig.

Jag vill inte bli en sån förälder som överöser dottern med rosa, prinsess saker, gulliga motiv på kläderna och berättar för henne hur sööööt och fiiin hon är. Varför ska jag pracka på henne redan när hon är liten om hur viktigt utseende är? Det kommer ju samhället och media göra inom ett par år ändå. Hon behöver inte ha den pressen på sig medan hon är liten, jag vill inte att hon ska oroa sig över sin vikt när hon är sju år och vilja banta. Innan hon kommit upp i den åldern har jag förhoppningsvis gjort allt jag kan för att hon ska förstå att utseende inte är det viktigaste hos en människa.

Jag kommer uppmuntra att hon tar plats och hörs.

Jag vill att min son ska veta att det är okej att vara mjuk och att visa känslor, att man är inte bög för det.(?!) Jag vill lära honom hur viktigt det är att respektera andra människor och framförallt kvinnor.

Han ska veta vart gränserna går och vad som är okej och inte. Han blir förhoppningsvis lite av en feminist själv och en inspiration för andra. (^^)

Han ska veta att ingen färg är tabu och att han kan ha klänning på sig om han så vill. Våldslekar kommer inte uppmuntras det minsta och jag kommer aldrig använda "boys will be boys" frasen för att ursäkta dåligt beteende.

Jag tänker inte färgkoda mina barn bara för att samhället vill köra in ungarna i olika fack och behandla dem olika pga vilket kön de har.

Jag vill att mina ungar ska vara fria att ha på sig vad de vill, leka med vilka leksaker de vill, vilka färger de vill osv.

Mina ungar ska inte följa nån jäkla norm eller föreställning om hur pojkar/flickor förväntas vara. Jag vill ge dem så många alternativ jag bara kan för att skapa trygga och säkra människor. Inga förväntaningar, ingen press, inga krav.

Jag ställer mig tveksamt till om jag kommer visa Disney filmer för mina barn. Alla är förmodligen inte dåliga men se den här filmen och säg själv vad du tycker:

Kan du ärligt säga att det här inte påverkat dig det minsta? Jag kan ju bara utgå från mig själv och jag vet ju hur det är att växa upp som tjej. All hets runt utseende har ju påverkat mig också även om jag inte faller in i fällan och hetsbantar och smkinkar mig till oigenkännerlighet. Det känns ju på insidan, vetskapen att man inte duger som man är.

En blogg alla borde läsa (tycker jag) http://www.alltforforaldrar.se/ladydahmer/index.html

Vilket kringflackande det är på mig nu för tiden.

Nu har jag återigen kommit till Furudal och ligger nere på rummet i Emmas källare, kom hit en stund efter tolv efter avhopp på Näcken för att köpa lite proviant.

Blev soppa och två fryspizzor, vilka jag redan stoppat i mig. Senare blire nog soppa och bröd. ^^

Emma är såklart inte här, kär som hon är. Vet inte riktigt vad jag ska fördriva tiden med, har redan vart in och surfat tidigare plus läst en stund och tagit en tupplur. Är så förbenat trött!

Skulle vilja vara kvar i Mora nu och njuta ist för att ligga här själv och inte ha något att göra..

I morgon jobbar jag 10-19.30 och efter det blir det nog att åka till pappa och vara där och umgås med honom och syster innan jag förhoppningsvis får skjuts tillbaka till Mora på söndagen och stannar där till på onsdagen då jag återigen ska tillbaka hit och jobba 3 dagar. Ons-Tor-Fredag. Men då spenderar jag nog nätterna hos mamma.

Åååååå vad tråkigt jag haaaar..