Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Eller jo det vet jag väl men när jag försöker känns det mest tomt.

I måndags kl 14 promenerade vi genom byn och bort till avtalad plats där vi skulle möta upp en mäklare. Vi skulle titta på ett hus som vi sett på nätet och blivit lite nyfikna på. Pappa var också med som stöd eftersom att han har lite mer erfarenhet än oss.

Sagt och gjort. Vi var där till en stund innan 14 och pappa dök nog upp ganska precis 14 och sen stod vi där och väntade ett tag på att mäklaren skulle dyka upp. (väldigt bra första intryck med en mäklare som är försenad f.ö) Vi gick runt huset och tittade lite på utsidan och när han väl kom så möttes vi upp vid entrén och han stoppade nyckeln i dörren. Nyckeln går inte riktigt i. Det är fel nyckel. Han har åkt från Rättvik för att visa ett hus och har fel nyckel med sig. (bra system de måste ha på nycklarna)

Han ringer runt till husets ägare och tillslut, ungefär 15 minuter senare kommer en ägare med en nyckel så att vi kommer in.

Det börjar ju alltså väldigt bra..

Innan har pappa frågat lite sådana där frågor som vi inte skulle ha en aning om att fråga och tydligen är det vi som potentiella intressenter/husköpare som kommer få stå för kostnaden av att ta dit anticimex för att gå igenom huset och göra en fuktighetskontroll. (typ 7000:- bara sådär) Hur kan det vara vi som ska stå för nåt sånt? Det låter väldigt orimligt i mina öron att det är intressenterna som ska behöva betala för något sådant och sen är vi inte intresserade i slutändan. Ska nästa intressenter behöva göra samma koll av huset då och betala samma summa igen? För det kan väl inte vara riktigt att tex jag och B ska betala för en sån koll, kommer på att vi inte vill ha huset och så har dem tillgång till den genomgången sen? Eller är det jag som är ute och cyklar?

Iaf så kommer det fram att det finns vattenskador på två ställen i huset, en i grunden på baksidan av huset och sen i en utbyggnad på sidan om.

Och redan där kände jag bara att neeej. Nåt sånt vill inte jag behöva hålla på med och fixa på det första huset jag ska bo i. (hur kan det f.ö inte stå med i annonsen på nätet?)

Men vi går igenom huset från källare och upp till översta våningen. Huset är gammalt och bilderna är inte riktigt rättvisa utan väldigt missvisande. Det är slitet och skruttigt helt enkelt. Det finns inget funktionellt badrum i hus -delen och om en "normal" person inte kan sitta riktigt på toalettstolen på övervåningen utan att se ut som en fällkniv, hur ska då en lång B kunna göra det? Än mindre stå i den duschen rak i kroppen? Då måste vi bygga ett helt nytt badrum av ett sovrum på mellersta våningen. (50.000-100.000:- till, bara sådär) Köket är litet (syntes inte på bilderna), matrummet är mörkt (syntes inte heller på bilderna) och om det ska bli bra måste två väggar slås ned.

Nere i källaren mot baksidan av huset sitter fuktskadan. Och om vi ska köpa det huset så hamnar det överst på listan av sånt som måste åtgärdas. Då blir vi tvungna att gräva på baksidan så att det fuktiga partiet kommer fram, sen ska det torka (det har jag ingen aning om hur lång tid det tar heller), sen ska det köpas en gummimatta med piggar som ska ligga mellan grunden och jorden för att kunna ventilera i framtiden.

Det fans absolut en massa positivt med huset också, vardagsrummet var tex jätte fint! Och om man hade slagit ner de där väggarna i köket och ut i hallen så hade det blivit super. Jag älskade idén med det lilla "arbetsrummet" för där hade jag haft "kontor". Gården är fin, det finns mycket plats och det ligger jättebra.

Och vi var så besvikna när vi kom därifrån. Vi hade väntat oss något bättre, något mer. Och resten av den dagen var inge rolig alls. Vi pratade och diskuterade för jag var inte riktigt redo att släppa drömmen om det huset men det blev bara tydligare och tydligare att det nog inte var något för oss.

Vi bestämde oss iaf för att suga lite på den karamellen men nu är vi överens om att det inte blir något.

Det är inte värt det för oss. Jag älskar projekt men det blev alldeles för mycket med fukten i grunden och allt som behövdes göras. Och jag var redo på att det skulle finnas att göras men inte att det skulle vara vattenskador. Och nu när jag tänker efter och känner efter så känns det så tydligt att det inte var huset för oss. Det var helt enkelt inte meningen.

Så nu är vi tillbaka på ruta ett igen och ska hålla ögonen öppna för andra möjliga hus. Och jag nöjer mig ju inte med vad som helst heller. Att säga att en kan bo "mitt i smeten" i Furudal kan ju säkert de flesta tycka är att ta i men jag vill bo så att jag inte har grannar så nära. Jag skulle inte vilja bo mitt i ett villaområde tex, det stämmer inte överens med bilden jag har i huvudet eller mina planeringar med djur och grejer. Jag vill ha lite avstånd från andra människor men ändå inte bo för långt bort från "centrum".

Men det känns surt. Jag ville ju så gärna. Och vem vet hur länge det kan dröja innan något passande dyker upp?