Jo jag lever..

Det har inte funnits så mycket att skriva om sen jag uppdaterade sist. (när det nu var..)

Jag har iaf jobbat 5 dagar och nu har jag hunnit vara ledig i exakt 3 som mer känns som en vecka! Men jag ska inte klaga.

Denna vecka har B semester och spenderar hela här uppe med mig i Furudal. ^^

Hittills har vi bara varit ner på Näcken och handlat i dagarna två, bakat äppelpaj och frossat i oss en massa onyttigheter.

Idag har jag höstifierat gården och altanen en skvätt, vi har rumstrerat om ute i boden för att få lite mer plats och har sedan ställt ut en massa skrot som hör sommaren till.

En riktig höstdag var det idag! Myyys.

Annars ha vi också spenderat en massa tid framför tvspelet där vi har kört igenom Lego Harry Potter åren 1-4. haha så jäkla king!

Spelade bort en hel dag och jag hann inte ens märka att det plötsligt var kväll och dags att krypa ner i sängen!

Vi har också kollat igenom nyinspelningarna på filmerna av Liza Marklunds böcker, lite halvdåligt.

Jag vet inte riktigt om jag gillar hon Malin Crepin.. Hon är bra ibland.. hon känns för det mesta så jäkla flummig och hon är deffinitivt inte hur jag skulle föreställa mig en ny Annika Bengtzon. men jaja

Skit tråkigt inlägg men ville bara låta er veta att jag fortfarande lever.

Idag har min finaste B kommit och förgyllt/förgyller min vardag.

Han har såklart jobbat natt till idag och ligger nu således och snarkar lite lätt men han ligger här bredvid mig, tätt intill, alldeles varm och naken och jag är så lycklig just nu!

Har är det bästa jag vet. Den finaste människan som nog har funnits.

Det finns inget ont i honom och även om vi inte alltid kommer överens (oftast när jag behöver gräla av mig lite för han är ju en sån som aldrig bråkar. Höjer inte ens rösten och det kan reta gallfeber på mig när jag behöver bråka..) så är han det bästa. Att säga att han skulle vara min "bättre hälft" är väl kanske att gå över gränsen då jag själv är så jäkla bra.. (;D) närå.

Men nu är han iaf här och han kommer stanna i mååånga dagar då han har semester och det är jag också så himla glad för.

Han är lite som ett uppåt-piller när han är med mig för jag blir så glad och lugn. Jag kommer i takt med resten av världen på nåt sätt..

Förutom att han äntligen kommit fyller min fina lilla farfar 79 bast idag! Yeeey farfar!

79 bast!

Han är en sån där människa som det inte riktigt märks på att han börjar bli gammal.. kanske för att han själv tror att han fortfarande är 35.. -.-'

Jag vill faktiskt inte jobba i morgon.. jag vill bara vara hemma och ligga i sängen med B, sådär som man gjorde i början när man var nykär och det bara pirrade om man snuddade vid varandra.. aaah.. ljuvligt.

Natti!

Igår var vi och hälsade på farmor och min

rygg blev helt fucked up av stolhelvetet

som fans där..

Det kanske är jag som borde gå i pension?

O.o

Jag har en längre tid, till och från funderat på vad jag ska ta mig till med fåglarna..

Ska jag ha dem kvar? Vill jag ha dem kvar? Får dem verkligen plats här och får jag plats här när dom är här och tar upp plats?

Jag är en såndär som tycker att skaffar man ett djur så har man tamejfan kvar det tills det dör eller blir sjukt etc.. men om man inte har lyckats hålla intresset vid liv då? Förtjänar de inte en människa som har det intresset intakt då? Jo det tycker jag faktiskt.!

Jag tycker ju om dem, men just nu känns det mest som att de är i vägen och tar upp en massa värdefull plats i mitt vardagsrum. Hade jag bott i ett hus eller liknanade där det finns plats hade det ju inte varit någon sak för jag tycker ju om mina fåglar och jag vill ju innerst inne ha dem kvar.

Så hur göra?

Drömmen är ju att flytta till ett hus där det finns isolerade uthus där jag kan inreda så att fåglarna kan bo där permanent med anslutning till en utevoljär så att de kan välja att gå ut och in som de vill.

Drömmen.

Det är mitt nya mantra. Och det har funkat förvånansvärt bra om jag får säga det själv!

Det är några veckor sedan jag åt godis sist och tanken är att jag inte ska göra det mer heller.. iaf inte på ett bra tag.

Och idag är det lite knas i kroppen tror jag, den verkar vara förvirrad på nåt sätt så jag fick ett sådant otroligt sug efter en massa socker och kladd att jag först tänkte att åååh ja jag måste köpa en påse lösgodis, vad gör väl det om jag unnar mig det idag? Jag kommer ju fortfarande vara lika tjock i morgon och så fortsatte tankarna tills pappa och fia kom och vi åkte ner på Näcken. Väl där så började jag stoppa i lite grejer i korgen och när vi närmare oss kassan (GODISET!!) så ställde jag mig en stund och tittade på alla olika sorter som trängdes i sina små genomskinliga lådor och så bara slog tanken mig. "Nej! Jag behöver inte godis, jag vill inte ha godis!" och helst plötsligt bara försvann suget, som om det bara rann av kroppen. Mantrat funkar! Det är bara att nöta och tjata det tyst i huvudet några gånger om dagen och det hakar sig fast i det undermedvetna. Det funkar! :D Jaaaa!

Jag blev så jäkla nöjd med mig själv att jag istället köpte en påse hallon och lite grädde att mumsa på. Mycket bättre än godis!

Lite stolt blev jag ändå över mig själv.. godis och framför allt choklad är lite av min akilleshäl.

^____^

Har hamnat i någon period där jag läser mycket igen.. har tagit en paus från GoT och läst ut två böcker på två dagar och börjat på en tredje. I´m on a roll!

Annars har dagen gått ut på rensning och slit och släp tillsammans med pappa och Fia.

Hööh.. blir förmodligen detsamma i morgon.. om jag har tur. .

Linda vispar grädde i typ skräddarställning på mitt köksgolv. (världens längsta sladd)

Jaaaa pannkakstårta!

Neeej det var inte så gott och mättande som vi hade tänkt så efter att ha ätit halva åkte den i soporna.

Och vi grillade istället trots blåst.

På senare tid har jag varit ganska låg.

Det är inte mycket som har känts bra och stundvis har jag bara velat ge upp och skita i alltihop.

Jag är säkerligen inte den enda människan som känner så men just idag känns det lite som att det håller på att vända.

Jag kan inte bara fokusera på allt negativt, jag måste istället se till allt det positiva i mitt liv.

Just nu har jag ett jobb som tillåter mig att ha en egen lägenhet, för första gången någonsin är jag självständig. Jag kan klara mig själv och behöver inte någons hjälp. Det vill jag aldrig vara med om igen. Att behöva någon annan för att klara mig ekonimiskt. Det är en sådan befrielse att vara självförsörjande, den bästa känslan i världen! Total frihet! Jag har ett egenvärde och slipper vara en jävla blodigel på någon annan.

Jag vet att jag inte kommer stanna här föralltid, jag vill inte stanna här föralltid på jobbet jag har nu. Men just nu är det nödvändigt för att allting ska gå runt.

Jag vill plugga, lära mig något nytt som kan ge en annan sorts arbete.

Hur jag än funderar och funderar så har jag ingen aning om vad jag vill bli. Jag vet ingenting.

Så varför inte försöka satsa på något som jag vet att jag skulle trivas med, något jag skulle må bra av.

Det första steget är såklart att ta det förbannade körkortet som jag har tjatat om så länge och sedan gå vidare därifrån. Allt blir ju så mkt enklare med det lilla plastkortet, världen öppnas på ett helt annat sätt.

Så jag har tänkt lite och surfat runt och tittat och kommit fram till att kanske hovslagare skulle vara något för mig.

Det är ett praktiskt arbete där man får jobba med både kropp, djur (hästar) och människor. Sen är det ju bara ett plus att man blir egen företagare på köpet. Ingen som sitter över en och bestämmer. Och det skulle ju vara riktigt jysst.! Sen är ju frågan hur stor efterfrågan det är på det och jag såg ett tvprogram för några dagar sedan där just en hovslagare talade om hur många hästar kontra hovslagare det fans i Sverige och det behövdes fler så vitt jag kunde förstå.

Sen ska jag ju såklart inte köra fast i det spåret för jag är ju en sådan som velar och ändrar mig varannan minut. Men det är iaf en idé om vad jag skulle kunna göra.

Det är så härligt att se att det finns så många möjligheter! Man kan aldrig lära sig för mycket!

Sen att utbildningarna för hovslagare ligger gaaaanska långt bort är ju en annan sak.

Men jag ser det som så att man måste investera i sig själv för att komma någonstans och jag vill lära mig, utvecklas och komma någon stans!

Så nu är planen att försöka byta bort torsdagen så att jag kan befinna mig på körskolan i Mora för att gå den där jäkla kursen man måste gå för att få övningsköra privat.

Det svåraste/jobbigaste för mig kommer bli teorin. Den är ju så trååååkig. ;O

Men jag ska fixa det!

Jäklar vad pepp jag kände mig helt plötsligt.! :D

Det är väl dax att försöka sova lite, kusin Linda trillar nog in genom dörren kl 9 i morgon så det är bäst att vara redo!

Hejsvej!