De senaste dagarna nere på jobbet har det varit ommöblering av olika varor och när jag jobbade sist (igår) fick jag i uppgift att göra, skriva ut och sätta upp nya etiketter lite varstans i affären där de gamla gått förlorade av olika anledningar. Jag började således i "lekhörnan" där det finns allehanda trams som leksaker, ritblock, spel, målarpennor och andra dylika grejer, när jag snubblade över denna;

Finn ett jävla fel tack!

Jag blir så mållös av sån här skit! 

Det här är precis varför genus behövs idag. Den här målarboken talar om för pojkar att det här är vad du ska gilla som pojke. För inte tror ni väl att det finns bilder på kattungar, regnbågar och prinsessor i den här boken? (jag vet för jag bläddrade igenom den lite snabbt) Som pojke ska du gilla tuffa och farliga grejer, tycker du om kattungar, glitter och vill ha en klänning på dig blir du säkert bög när du blir stor! (ironi)

Varför den här ständiga idiotin där man vill pressa in små barn i mallar som talar om för dem hur de ska vara, hur de ska se ut och vad de ska gilla? Varför kan inte bara de vuxna ta ett steg tillbaka och låta barnen upptäcka/bestämma för sig själva vad de gillar? Är lite frihet för mycket begärt? Varför denna rädsla för att pojkar ska anamma egenskaper som generellt sett är "typsikt" för flickor? En mjukare sida som erbjuder mer än den gamla vanliga hårdheten som hela tiden uppmuntras.

Och för i helvete, uppmuntra flickor att ta efter de egenskaper som prackas på killarna, att våga ta plats, att våga säga vad man tycker, att våga stå upp för sig själv istället för att bara vara fin och sitta tyst utan en egen åsikt.

Är det inte på tiden att vakna? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Efter 8 år på bloggplatsen har jag bestämt mig för att byta bloggportal till blogg.se Det beror mest på att bloggplatsen fortfarande använder sig av flash och att datorerna hemma har blivit lite för moderna för adobe. :P   Så nu kommer jag ...

Long time no see. Jag vet inte ens vad jag vill med det här längre eller hur jag egentligen tänker om det men jag försöker en gång till och kanske att det blir väldigt sporadiskt eller att jag kanske lyckas hitta gnistan igen så att det blir lite m...

Islänningen Kalle.       TInkern/Irish coben Annie.           Annie med dottern Vilja.       Ursöta lilla Vilja.           Vilja och Caroline.      ...