Trodde jag skulle gå åt i morse när jag gick upp och skulle sätta upp håret i en liten knut i nacken.

Ajajajaj! Det är nog by far det svåraste problemet jag ställts inför hittills. Att gå på toaletten var en baggis i jämförelse.

Att dra upp persiennerna var också ganska jobbigt när jag tänker på det.. Hmm.. Nej håret var värst!

Tummen verkar vara liiite mindre svullen men den är fortfarande stel och om jag råkar röra lite på den stramar det som fan och göra ont. Så mycket för ett snabbt tillfrisknande.. pyttsan.

Kan inte tänka mig att det blir nåt jobb de närmsta dagarna då jag högerhanden är helt useless..

Blev så frustrerad igår att jag fick lov att klämma ut några tårar.. kanske var det lite chock och rädsla som kom ut också.

Men jaja.

Känner mig fortfarande högst irriterad och skulle vilja skrika lite obcena ord.. jag vill jobba, måste jobba. Pengar pengar pengar.

Varför fick jag lov att ta emot med tummen? K**EN!

Fy så ont det gör nu på kvällskvisten.

Sen jag kom hem och har tagit det piano har jag börjat få ont på flera ställen..

Högra tummen är fortfarande vääldigt uppsvälld och ömmar så fort jag råkar röra på den, den är också väldigt stel men konstigt nog inte det minsta blå. Inte än iaf.

Nu är den andra tummen också öm och lite svälld samtidigt som ett pyttelitet blåmärke pryder området som är tjockt alldeles under tummen.

Vänstra axeln var också lite öm ett tag men det verkar iaf har gett sig nu men vänstra knät gör ont ist när jag kommer åt det och där har flera blåmärken poppat upp runt knäskålen. Jäkla klant! Och jag brukar inte ens vara klantig. Det är det som gör det så himla irriterande!

Det var så konstigt när det hände också för det kändes lite som om jag inte var där.. utomkroppsligupplevelse? Jag var liksom "där" igen när jag väl låg på marken med boxen över mig. Och det gjorde inte ont någonstans till en början men sen svällde "tummen" upp som en golfboll och pulserade väldigt irriterande! :( Jag kommer inte ens ihåg hur det kändes när den landade på mig.. what´s up with that?

Känner mig väldigt invalidos just nu och tackar stjärnorna att jag inte har behövt skita än!! Katastrof! Kanske ska tvinga B komma hit och vara personligassisten åt mig ist i ett par dagar.. -.-'

Om det ändå hade vart den vänstra handen som gjorde illa sig.. den använder jag ju inte mer än när jag skriver med en penna.. högerhanden däremot är ju handen jag använder när jag står i kassan.. Gaaaaah!!

Varför o varför?!

Jag ville bara tacka mänsklighetens skarpa hjärnor som uppfann byxor med resår! Tack!

Det är så typiskt.. jag hade som ni vet vart ledig i tre dagar, idag var första dagen tillbaka på jobbet och jag såg fram emot att jobba igen!

Hann jobba i ganska precis två timmar innan olyckan visade sitt fula tryne.

Bilen kom lite innan tre och vi började lasta av burar, pallar och frysburar.

I en omgång kom det två burar och en frysbur, jag hade turen att få frysburen och fick således dra av den från lastbilsflaket som siste man. Tar tag i handtagen och drar mot mig för att få ner den på asfalten, det är ett glapp på 10 cm ungefär mellan flaket och marken och när jag rycker till för att få ner den visar det sig att (det som vanligt) är ngt fel på hjulen... Skåpet tippar då framåt över mig och jag ramlar baklänges med det över mig ner i asfalten.

Har ganska precis kommit hem och sitter här med högra handen blindad med en väldigt uppsvullen tumme som är alldeles stel och gör lite ont när jag rör på den. Inget brutet då jag kunde vifta runt på tummen som vanligt innan den svällde upp.

Om jag först tyckte att det var svårt att knäppa upp byxorna och byta om ska vi inte ens tala om vilken vetenskap det var att gå på toaletten med bara en funktionell hand. -_-'

En eloge till människor som alltid har det så!

Så nu får jag väl se hur det blir framöver, en kollega tar iaf mitt pass i morgon så får vi se hur det blir på fredag. Jag hoppas verkligen att det bara tänkt vara svällt i någon enstaka dag så att jag kan återgå till jobbet så snart som möjligt!

Jag vill ju jobba och tjäna pengar nu ju! Nu blev jag ju dessutom lite orolig över att det ska bli nåt långdraget skit för isf vågar jag nog inte köpa utemöblerna heller..

Så vad ska jag göra nu? Jag kan ju inte diska eller nånting.. -.-'

Och jag måste bara tillägga.. vilket bra redskap munnen är, egentligen!

Lyx.

sandbadare.

  Ord överflödiga.

Jag vill ju såklart börja med att säga VILKET VÄDER! Pratade med farmor tidigare idag och sneglade på termometern som då visade på +35 grader i solen. SOMMAR!

Idag är första dagen som verkligen känts som att jag vore ledig. Idag har jag kunnat slappna av och må bra.

Ungefär vid klockan 13 rullade jag ut fåglarna på altanen så att de skulle få njuta av solen. Därefter satte jag igång med att göra köttfärsbiffar med ädelost och när det var färdigt försökte jag spela lite Deus Ex men insåg ganska snabbt att det är en ren skymf att ens fundera på tvspel när det ser ut som det gör ute idag.

Då fyllde jag en stor mugg med iskall pepsimax (som jag varit ner tidigare och handlat, självklart iförd highwaterbyxor och tischa. PREMIÄR!) stack ner två sugrör, tog med boken och slog mig ner i en fåtölj ute på altanen jämse fåglarna och började läsa.

Gräsklippare som surrar i fjärran, barnskratt och lek från gården intill, en sval bris som drar förbi och kyler ner den solvarma huden. Det skulle inte kunna vara mycket bättre. Det här är vad ledighet är för mig! Att en inte ens behöver funderar på vad klockan är utan att en finner ron att bara finnas. Ingenting att oroa sig över, inget viktigt att behöva fundera på. Bara en massa tid till att göra precis vad som faller en in där tiden inte har någon betydelse öht. Det är frihet.

Hade nyss en middagspaus från solen och passade samtidigt på att duscha fåglarna lite med en blomspruta vilket de uppskattade mycket. T.o.m finkarna kom för att få sig en liten dusch. :P

Nu har jag fått nog av solen för idag då jag inte vill se ut som en kräfta i ansiktet i morgon när det är dags för arbete igen och har således dragit fåtöljerna till sidan i skuggan och där sitter jag nu med datorn i knät och sneglar ibland upp på fåglarna som sitter och myskvittrar i solen.

Varför kan det inte vara precis såhär alltid?

Bilder kommer senare!

Min hjärna känns allvarligt talat som mos.

Som om någon ställt sig på den och hoppat tills den brustit och innehållet farit all världens väg.

Det är t.o.m jobbigt att tänka just nu.. jag kan inte koncentrera mig på något viktigt allting bara flimmrar förbi som om det inte var där från början. Det känns nästan lite som om jag sover fast att jag är vaken, som om jag intagit någon sorts zombie- tillstånd.

Är det så det känns när man jobbat väldigt mycket och inte hunnit vila upp sig riktigt?

Har för mig att jag läste någonstans att när man jobbat väldigt mycket så tar det ungefär 7 dagar innan kroppen är tillbaka till "normal" igen..? Stämmer det eller har jag drömt det?

Jag har ingen lust alls till något och vill inget hellre än att B också ska vara ledig och bara vara här med mig.

Houston we have a problem..

Ingen bra dag alls.

En sån där dag då man skulle ha stannat i sängen hela dagen.

Jag började med pissigt humör och var inte det minsta sugen på någonting som fans här hemma till frukost.

Tjurade lite mer innan jag övertalade B att jag är fet idag men att jag fortfarande kommer vara lika fet i morgon så då kan vi ta en dag där vi får synda bäst vi bara orkar.

Så efter en snabbvända ner på Näcken köpte jag på mig tekakor (Hedins såklart), bregott med havssalt och skivbar leverpastej plus middagen som idag blir oooonyttig pizzabotten med en massa snask uppepå plus att vi plockade i en varsin liten påse med naturgodis.

Idag kan LCHF kyssa sig i arslet för idag är jag på krigsstigen.

Piss off!